Investera i uran?

'Nuclear energy, in terms of an overall safety record, is better than other energy.'

Bill Gates

Kärnkemins fader ’Otto Hahn’ vann 1944 nobelpris i kemi för hans upptäckt av fission under 1930-talet. Ett år efter att Hahn tog emot nobelpriset detonerade USA världens första kärnvapen under kodnamnet ’Trinity’. J. Robert Oppenheimer som bevittnade explosionen uppmärksammade världen med det berömda citatet: ’Now I am become Death, the destroyer of worlds’. Bara några dagar senare släpptes atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, på order av den amerikanska presidenten Harry S. Truman.

Minst sagt en ofördelaktig start för en epokgörande teknologi. Opinionen av kärnkraft samt kärnkraftsindustrin försämrades ytterligare på grund av flera stora olyckor på kärnkraftverk. Den första allvarliga olyckan på ett kärnkraftverk ägde rum på Three Mile Island i USA 1979, då en del av reaktorhärden smälte – så kallad härdsmälta. 1986 i Tjernobyl skedde den allvarligaste kärnkraftsolyckan hitintills.

En av reaktorerna skulle stängas av för underhåll och i samband med det ville man utföra ett test. Man velade se om turbinerna kunde leverera ström vid bortfall av elnät till säkerhetssystemet, under den korta tid som det tog att starta verkets egna dieseldrivna reservgeneratorer.

Pripyat var staden som låg närmast kärnkraftverket, som man ser i bakgrunden.

Härdsmältan rör sig likt ett lavaflöde och penetrerade reaktorbyggnadens källare. Anläggningen brann i flera dagar och en del av härdresterna låg frilagda under bar himmel.

Tjernobylolyckan är den enda kärnkraftsolyckan som har tvåsiffriga dödsfall direkt kopplade till katastrofen. Indirekta dödsfall i samband med Tjernobyl är svårare att uppskatta och estimaten baserade på persondoser pekar på 30 000 – 60 000. Uppskattningsvis 5% av kärnan släpptes lös i atmosfären.

De kommande 25 åren efter Tjernobyl minskade byggnationer av reaktorer och olyckan hade en stor negativ påverkan kring åsikterna om kärnkraft. 1996 nådde elektriciteten producerad av kärnkraft kulmen och försåg då 18% av världens totala producerade energi.

2011 var det dags igen och denna gången i Fukushima, Japan. Ett land som är väldigt positivt inställd till kärnkraft och innan jordbävningen med efterföljande tsunami, producerade kärnkraften 30% av önationens energi – som då planerade att öka kapaciteten till 40%.

Av det tre största kärnkraftsolyckorna så är Fukushima den enda som inte kan beskyllas av mänskligt felande. Japan drabbades av en av det största jordbävningarna i historien och en 14m hög tsunami vällde in över anläggningen.

Reaktorerna på Fukushima höll på att stängas av för tillsyn när vattnet slog ut reservgeneratorerna, som användes till pumparna för att kyla ner reaktorerna. Katastrofen var en realitet, och flera av reaktorerna fick stora härdskador.

Efter olyckan vid Fukushima så stängdes flera reaktorer ner och delen av världens energi som producerades av kärnkraft är idag 10%. Under samma period sjönk priset på uran med 50% och handlas i skrivandes stund för $32/lb.

Uran priset är idag så lågt att många företag som utvinner det har tvingats att stänga ner gruvorna eller minskat kapaciteten, tills dess att marknadsförhållandet förbättrats. Pandemin förminskade även den planerade produktionen under 2020 och enligt Nuclear Energy Agency (NEA) finns risken att pandemins effekter hänger kvar under hela 2021 – eventuellt längre.

I nuläget byggs omkring 50 nya reaktorer världen över, främst i Asien, men det finns även stora planer i Ryssland. Flera verk som redan är byggda uppgraderas för att öka kapaciteten. USA har flest antal äldre reaktorer, normalt var det designade för att vara i bruk i 25-40 år. Tekniska bedömningar har fastställt att många av reaktorernas livslängd kan förlängas med 40-60 år och 2016 gav Nuclear Regulatory Commission tillstånd för att förnya licensen på över 85 kärnkraftverk i USA.

Utöver dem 50 reaktorerna som konstrueras så är 100 till beställda eller planerade. Mer än 300 har föreslagits. Dessutom planerar eller funderar omkring 30 länder att starta sina första kärnkraftsprogram.


The latest IAEA annual projections show that nuclear power will continue to play a key role in the world’s low-carbon energy mix, with global nuclear electrical capacity seen nearly doubling by 2050 in our high case scenario.’

– IAEA Director General Rafael Mariano Grossi


Efter att ha absorberat all denna information, så reflekterade i alla fall jag:
’Vore det klokt att investera i uran?’

Riskerna att investera i uran är höga. Dels för att man inte kan ignorera att ännu en stor kärnkraftsolycka kan inträffa – och det skulle troligen vara slutet för många mindre företag inom uranindustrin. En annan risk är att ingen egentligen vet hur mycket, redan utvunnet uran – som det finns globalt.

En tredje mer osannolik risk, enligt min bedömning – är att det kommer en ny teknologi som är överlägsen kärnenergi. Ett exempel på det är fusionsenergi, även kallat vätekraft. Fusionsenergi verkar dock alltid ligga 20 år framåt i tiden.

Nog om riskerna. Vad är då tjur tesen?

Faktum är att många fler kärnkraftverk är nödvändiga för att vi ska ha en chans att klara klimatomställningen. Kärnkraften klassificeras som fossilfri energi och ger låga koldioxidutsläpp. Ett decennium efter Fukushima så är opinionen om kärnkraften positiv och nykter. Reuters skrev tidigare i år om att de hade granskat dokument från EU som handlade om att klassificera om kärnkraft till grön energi. Detta är en förändring som också är på gång i USA.

Att klassificera om kärnkraft till grön energi skulle öka investeringarna till den behövande kärnkraftsindustrin. Kongressen i USA röstade tidigare i år igenom att erlägga $1.5 miljarder till projekt inom kärnenergi under 2021. Ett bevis för ett fortsatt starkt stöd från båda partierna i de frias land. En fråga som är värd att ställa är: ’Har vi råd att inte utöka kärnkraften? Om vi väljer att inte göra det, varifrån ska vi få den energi som krävs för att ställa om till förnybart? Kol?’.

En annan intresseväckande nyhet är att ’Sprott Physical Uranium Trust Fund’ började sin handel på Toronto börsen i måndags och ska inte underskattas. Fonden förvaltar $600m och är världens största uranfond som investerar i fysiskt uran. Fonden är den enda i sitt slag och har redan påverkat efterfrågan på uran.

För att avluta inlägget kommer jag att inspirera till tre företag som jag tycker är intressanta bolag, som skulle tjänat på ett ökat intresse för kärnkraft och uran.

Notera att många skulle klassificera dessa aktier som hög risk. Det är viktigt att göra sin egen analys, baserat på din personliga risktolerans. Samtliga uranaktier har gått upp mycket senaste tiden och korrektioner lär förekomma. Dessa företag är inget för den kortsiktiga.

Dela på facebook
Dela på twitter
KOMMENTARER
0 0 rösta
Omdöme
Subscribe
Notify of
guest
2 Kommentarer
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
b f
b f
9 months ago

Helsingfors anordnade en tävling i år med en miljon euro i prispengar till bästa förslaget på hur staden ska kunna bli koldioxidneutral till år 2035. Ingen av finalisterna i tävlingen använde kärnkraft. Skulle vara intressant att höra om du menar att juryn gjorde fel och att de borde satsa allt på kärnkraften istället? Se https://energychallenge.hel.fi/

0 0 rösta
Omdöme
Subscribe
Notify of
guest
2 Kommentarer
Oldest
Newest Most Voted
Inline Feedbacks
Visa alla kommentarer
b f
b f
9 months ago

Helsingfors anordnade en tävling i år med en miljon euro i prispengar till bästa förslaget på hur staden ska kunna bli koldioxidneutral till år 2035. Ingen av finalisterna i tävlingen använde kärnkraft. Skulle vara intressant att höra om du menar att juryn gjorde fel och att de borde satsa allt på kärnkraften istället? Se https://energychallenge.hel.fi/

Börsberoende nörd som tilltalas av raketforskning, psykologi och politik. Har en böjelse för att balansera riskbelöning med idioti. Börsbrus kommer jag att använda som plattform för att resonera om företag, politik, värdepapper, mäkleri, makro och råvaror.

Om man vill sätta en etikett på min handel så ser jag mig själv som en bred investerare som gärna resonerar konträrt. Använder både fundamental och teknisk analys. Har större delen av min portfölj i säkra, tråkiga aktier. Men dras inte för att ta dåligt kalkylerade risker med en mindre del…

Började med värdepapper 2014 och har för tillfället en genomsnittlig årsavkastning på 39% samt en sharpekvot på 0.7 senaste 12 månaderna. Är väldigt nöjd med mitt resultat hitintills, även om jag aktivt får hålla mitt ego i styr. Är väl införstådd med att 39% i genomsnittlig årsavkastning inte är realistiskt i längden.

Mina styrkor med handel av värdepapper är att jag tar mina egna beslut samt är genuint intresserad. Älskar att läsa och gräva ner mig i allt från makro, strategier, råvaror och bolag. Svagheterna är att jag i ärlighetens namn är rätt kass med siffror (tack excel). Har även en tendens att sälja av vinnarna för tidigt, och förlorarna för sent.

Är självlärd och har ingen bakgrund inom finans. Så det finns helt klart risk för faktafel samt misstolkningar i mina bedömningar. Kollar dock alltid bra källor och jämför dom med andra. Läser noggrant igenom mina inlägg. Ser ni något som inte stämmer så skicka gärna ett mail på [email protected] Får inte betalat för hemsidan och det jag skriver är mina egna perspektiv och ord. Det sista jag vill göra är att sprida falsk eller missvisande information.

Men som alltid, gör din egen analys och lita inte blint på vad någon annan skriver. Mina inlägg är enbart till för att inspirera och ska inte antas vara rekommendationer eller rådgivning.