Efter olyckan i Fukushima 2011 var opinionen kring kärnkraften på botten – vilket återspeglade sig i priset på uran. Flertal kärnkraftverk stängdes ned över hela världen. Företagen som arbetade med utvinning av uran tvingades till att stänga verksamheten. Det låga priset gjorde det ohållbart att producera uran med vinst.
Förra året skedde dock en drastisk förändring kring debatten och opinionen kring kärnkraften. En förändring som inte kom nedifrån, utan direkt ifrån toppen. Läckta dokument från EU i mars 2021, som Reuters överblickade – skvallrade om att EU hade bestämt sig för att klassificera kärnkraften som grön energi. Biden har tydligt visat sitt stöd för kärnkraften och många demokrater i USA har vänt på kappan – ett mönster vi även ser här i Sverige.
Nuclear is key to meeting US energy goals
U.S. Department of Energy Secretary Jennifer Granholm
I Asien ser vi samma tonläge. Japans premiärminister Fumio Kishida sa nu i augusti att landet ska starta upp ytterliga reaktorer, som har har varit stillastående sedan Fukushima. Landet ska även undersöka möjligheten att bygga flera kärnkraftverk. Plötsligt vaknade världen upp och inser att kärnkraften är nödvändig för att nå klimatmålen. Utöver klimatet, vilket land vill vara beroende av att importera energi – efter Rysslands invasion av Ukraina?
Mycket talar för att kärnkraften kommer att vara en stor del av framtidens energi. Faktum är dock att det finns många brister i logistikkedjan för att framställa förädlad uran. Pandemin tvingade de få gruvor som fortfarande bröt uran – att stänga. Oroligheter i Kazakstan i januari störde utvinningen. Situationen i Ukraina gör det osäkert att transportera uran från Asien. Ryssland står för en stor del av USAs import av uran. Ett beroende som USA garanterat vill bli av med.
The IEA World Energy Outlook predicts a 52% increase in electricity demand from 2020 to 2040, with a 75% increase predicted from 2020 to 2050.
IEA World Energy Outlook 2021 Stated Policies
Enligt IEA finns idag 448 fungerande reaktorer, 55 till håller på att konstrueras. Kontrakten på uran måste köpas långt i förväg av kärnkraftverken. Idag finns det en rejäl orderstock av kontrakt. Ett ypperligt tillfälle för bolagen inom uran att tjäna pengar, efter år av störningar och underinvesteringar.
Förra året lanserade Sprott Mangement världens enda fond som köper fysiskt uran. Fonden har haft stor inverkan på uranpriset – som har gått upp cirka 80% sedan fonden listades.
Historiskt så har uran haft en tendens att öka kraftigt i pris under en relativt kort period. Det ser onekligen ut som att en tredje tjurmarknad är på gång. Till och med Greta accepterar kärnkraften. Det måste onekligen vara en stark köpsignal.
Vad tror du om kärnkraften och priset på uran? Har du något av sektorn i din portfölj? Något favoritbolag? Själv håller jag hårt i DNN, WSTRF, FCU samt AEC. Andra intressanta förslag är CCJ, U.U samt UUUU.